Det är väll allmänt känt att bussar inte är min starka sida.
 Efter körkortet kan man räkna mina skräckslagna bussfärder på en hand.
Det luktar alltid konstigt, människorna är oftast skumma och man vet aldrig vilken alkoholiserad galning som sitter bakom ratten.

-Visste ni förresten att skylten på bussen till krokom har en siffra, den heter inte bussen till kromom.
Hur ska man då veta vilken buss man ska åka?
Måste man gissa?
Är det en kod?
Eller kanske ett hemligt shiffer som bara invigda bussåkare känner till?


Men ialla fall som den goda moster jag är offrar jag mej för Wille som fyller tre år idag.
Min mentala och fysiska hälsa har fått sej en törn både av resan och det faktum att Willes föräldrar tvunget bosatt sej i bushen.

Dagen till ära sitter det en kvinna bredvid mej som läser bögporr.
Jusst nu håller hon på att boka dejt, intresting.

Hälsningar från buss 151 till aspås (vad är aspås för håla?)

Xo Xo Debbie Doll