Tänk vad hjärnan är bra på att bearbeta saker i sömnen egentligen. Nia bearbetar fortfarande alla upplevelser från Belgium i sitt undermedvetna. Även fast det var en otrolig upplevelse så var ju inte allt superbt alla gånger.
Som korridorskaraterna som vi knappt kommer ihåg namnet på; men Nia gav dem smeknamnet The 3 monkeys.
Tre killar från Cypern som både såg ut som apor och betedde sig lika dant.

Aporna kunde inte göra något utan varandra, de gick på led till skolan och pappa apa gjorde alltid frukost till dem alla.
Lilla feta apan vågade inte prata med oss andra i korridoren om han inte hade sällskap med någon av de andra aporna.
Saknar dem inte nämnvärt kan jag ju poängtera, insåg verkligen vad olika kulturer och vanor alla har.
Tex så sov de middag vilket innebar att de skolkade från föreläsningar för de var dags för tuppluren.

Runt sex sju på kvällen vaknade de till liv igen, och my o my det hördes när de var vakna. Satt alltid i köket och hängde, inte på ett Svenskt och hänsynsfullt vis utan på ett turk skrikigt vis.
De satt och banka på allt, skrek och sjöng. Detta höll på till cirka fyra fem på morgonen då de åt middag.
Då stog pappa apa och lagade middag åt de två andra aporna, han slamrade alltid på bra med köksinventarierna och när det var dags på morgonkvisten att inmundiga denna cypriotiska middag skrek pappa apa att det var middag så vi andra satt oss upp raklånga i sängen av förvåning.

Nu vill inte jag gnälla, jag vet själv att både jag Nia och Carso kan vara riktiga nattsuddare, och visst när det är helg och/eller fest är det helt ok. Men snälla varje dag i veckan en del behöver faktiskt sin skönhetssömn.
Hur tror de annars att svenska flickor är så heta?

Jusst i natt tyckte Nia hon hörde hur aporna levde om i köket men ack vilken lättnad när hon fattade att det var en dröm och att hon sov skönt i Carsos bäddsoffa.

Vissa människor kan man klara sig utan. Cyprioter är ett märkligt släkte....